torsdag 10 februari 2011

Födelsedagslyx

M och jag fyller år med bara några dagars mellanrum, födda samma år. Jag är äldst, så jag blir varje år mobbad i fyra långa dagar tills M hunnit ikapp. I år är han dock förlåten, han ordnade den bästa födelsedagen man kan tänka sig. Bland annat åt vi en fantastisk trerättersmiddag på min nya favoritrestaurang Sture. Jag var lyrisk från början till slut men kunde inte förmå mig att bloggfotografera, jag fokuserade på att njuta av kvällen istället.


Vi inledde med drinken "Stures guldkant", jag fortsatte med en fin variant på gubbröra, därefter rygg, hängmörad sex veckor, med griljerad persiljerot, rödvinssky, kastanjechampinjon & potatis/prästostpuré och slutligen chokladbrylé med bär och yoghurt. Perfektion i såväl smak som service. Det är dessutom ett riktigt snyggt ställe med inredning nästan helt i trä

Läs mer om Sture
Stures meny

Det var en svårslagen födelsedag, så igår fick jag jobba hårt för att försöka matcha den. Det lyckades jag såklart inte riktigt med, en onsdagsfödelsedag blir aldrig så bra som en lördagsfödelsedag. Men riktigt mysigt hade vi.

Jag inledde dagen med att göra en variant på Croque Madame som jag såg i ett amerikanskt matlagningsprogram i förra veckan när jag var hemma sjuk. Fyller man år en vardag har man rätt till en schysst födelsedagsfrukost tycker jag.


1. Gör ett par-tre deciliter bechamelsås. Smaksätt med fransk senap så att den fortfarande är mild, men med lite sting. Låt kallna.

2. Stek två ägg. Jag steker mina ägg i en form som jag gav M i julklapp (se ovan). Ganska onödig på sätt och vis, men ändå genial eftersom den förhindrar att ägget flyter ut över halva pannan och ger ägget en fin rund form.

3. Lägg två stora skivor trevligt vitt bröd, gärna levain (denna från St Jakobs stenugnsbageri i Lund) på en plåt. Bre smör på dem, och ett tjockt lager bechamelsås.


4. Lägg på ett par skivor fin kokt skinka på varje brödskiva. Därefter 3-4 lättkokta sparrisar med den träigaste biten bortskuren. Toppa med ett stekt ägg, lite mer sås och slutligen riven ost. Cheddar använde jag.


5. Gratinera i ugnen (250 grader) tills de fått fin färg.


På kvällen blev det fyra rätter (tre för mig). M fick inta förrätten vid köksön medan jag fixade med det andra. Eftersom jag knappt äter skaldjur har vi det sällan hemma. M är dock mycket mer välvilligt inställd till dessa små skära insekter med stora svarta ögon och långa tentakler, så jag tyckte att han kunde få det för en gång skull.


Jag hade tänkt att göra aioli att doppa dem i, men jag upptäckte i sista sekunden att jag inte hade alla ingredienser hemma (det är ju alltid något som går fel). Nemas problemas, jag hittade en burk lätt creme fraiche med paprika- och chilismak i kylen. Den gick att pimpa med en tesked sambal, en pressad vitlöksklyfta och lite lönnsirap för sötmans skull. Det blev kalas.

Till huvudrätt testade jag en ny rätt: pistaschgratinerad gösfilé med rödbetsrisotto och mustig vinsås. Receptet finns på Allt om mats webbplats.


En del moment att synka, men på det stora hela både lättlagat och gott. Min rödbetsrisotto ser inte riktigt ut som på bilden till receptet. Detta på grund av en missuppfattning orsakad av viss matlagningsstress. Jag läste att man skulle lägga rödbetan i risotton och tyckte att det var lite konstigt att den skulle vara hel. Jag kontrolläste säkert tre gånger men först när min orangerosa rödbetsrisotto var klar såg jag att rödbetorna skulle rivas först. Det blev fint ändå faktiskt, en ganska vacker rätt tycker jag nog. Och god - västerbottenosten och pistaschnötterna gjorde rätten intressant. Såsen hade passat lika bra till kött som till fisk.

En liten mellanrätt blev det också: Stiltonost med päronsallad och portvinsmarinerade aprikoser. Jag glömde valnötterna i stundens hetta, men i övrigt blev den som förväntat. Ost är ju ett måste, eller hur? Gott med portvin till. Receptet finns på dn.se.


Efterrätten vet jag knappt hur jag ska beskriva. God, konstig och lite kitchig. Jag fick efterrätten av mina föräldrar för några veckor sedan. De hade sett den i Halv åtta hos mig och tyckte att den verkade kul. Och det är den.

Äggtoddy à la Mannerheim (inte Mannerström som jag först trodde) består mest av vispade äggulor, socker och grädde som får stå i frysen och tas fram en halvtimme innan servering. Äggtoddyn serveras i cocktailglas med ett äggskal (kokat, man vill inte ha hönsrumpebaciller i efterrätten) konjak och kakao, snabbkaffe och florsocker i små högar. Man rör själv ihop det hela innan man äter den. Lite konstigt som sagt men Mika i Västerås, som gjorde denna dessert, vann faktiskt omröstningen och tog hem förstapriset. Receptet finns här.


M blev mätt och nöjd och jag blev mätt och nöjd, men allra godast var faktiskt frukostmackan. Och osten såklart.