Goda grova rågfrallor

De här frallorna är väldigt trevliga på morgonen med en ostskiva eller två på. M bakade en laddning igår så det blev en lyxig frukost i morse. Godast är de med torkade aprikoser i och solrosfrön ovanpå, men det går att variera. Katrinplommon är inte heller så dumt. Receptet hittar du på dn.se, om du inte råkar ha bästa brödboken Bröd från Brunkebergs bageri hemma. Recept på rågsurdeg hittar du här.

Imorgon åker jag till Italien. Ska spendera tre dagar i Stresa och två i Milano. På mat-/köksshoppinglistan står bland annat motordriven pastamaskin, limoncello och en rejäl fårost. Men framförallt siktar jag så klart på att äta så gott det bara går medan jag är där. Kan knappt bärga mig...

Pancetta, pasta och prima praliner

Köpte pancetta i charkdisken, ett par hekto. Skar i småbitar och fräste i olivolja i en panna. Hackade en lök och en miniliten klyfta vitlök och lät fräsa med. Hällde i 1,5 dl vitt vin.

När vinet kokat in hällde jag i en förpackning finkrossade tomater med basilika. Puttrade i 5-10 minuter innan jag saltade, pepprade och sockrade (lite). Hade också i lite av den sista färska basilikan från balkongen, men den ser inte särskilt rolig ut längre. Man kan om man vill tillsätta en skvätt matlagningsgrädde. Enkelt, gott, inte supernyttigt.

Serverade med min nya favoritpasta: bucatini, tjocka spagetti med hål i.

Medan jag pysslade med detta bakade M grova rågfrallor med torkad aprikos och solrosfrön. Skriver om dem en annan dag. Måste dock nämna efterrätten, man får ju förgylla måndagskvällen med något...

Jag brukade springa hos Peter Beier för jämnan och köpa praliner, och det gör jag fortfarande om det är någon särskild jag är sugen på. Men jag upptäckte för några månader sedan att ICA har toppenpraliner till toppenpris, 12 st för strax under 40 kronor. För den summan får man 3-4 stycken på Peter Beier, och dessa är i princip lika goda. Tillräckligt goda för att duga bra för vardags- och fredagsbruk iallafall. Och har man haft en lång jobbdag kan man faktiskt få ett par stycken tycker jag.

Mätt, så mätt...

Syster bor på andra sidan jordklotet och är tyvärr aldrig hemma på sin födelsedag. Därför firar vi alltid en månad i förväg och i dag var det dags. Hon fick välja födelsedagsmiddag och nu när vi har ätit allt det goda känns det som om man bara vill lägga sig i horisontalläge i soffan och slappa resten av kvällen. De andra har gått på kvällspromenad men jag stod över...

Vi började med en Kir royal (bubbel och crème de cassis) och lite nötter. Till förrätt blev det en klassiker, åtminstone i vår familj: Toast Skagen. Jag har tidigare publicerat pappas recept. Idag var den riktigt fin!

Till huvudrätt: laxspett med Nobissås. Jag fick i uppdrag att göra såsen. Först måste man snabbgrava laxen. Skär lax i tärningar, strö salt på och lägg i plastpåse i en halvtimme. Därefter sköljer du av dem i ett durkslag och torkar i handduk. Trä på spett: varannan lax, varannan citron.

Nobissås: Häll en tesked fransk senap, två teskedar vinäger och en halv vitlöksskiva i en skål. Koka ett ägg i tre minuter (lägg i sjudande vatten) och gröp ur i skålen. Mixa eller vispa medan du droppar i två deciliter majsolja långsamt. Därefter saltar och pepprar du efter smak och häller i hackad gräslök. Min mamma och min syster åt denna rätt med bulgur, min pappa och jag med potatis. Det går bra vilket som.

Till efterrätt hade syster önskat sig hemmagjord polkagrisglass. Pappa gjorde en god vaniljglass och hällde i krossad polkagris (medan han gnällde över att det skulle smaka tandkräm, men han ångrade sig när han smakade). Vi strödde över lite extra vid serveringen. Glassmaskin står helt klart på min och M:s inköpslista, det har inte blivit av än tyvärr.

Ikväll är sista kvällen hela familjen är samlad. Nästa gång vi ses är i december, så det känns härligt men vemodigt!

Bröllopsdagsfirande

Har i veckan firat fyraårig bröllopsdag. I samband med det tog jag en titt på bröllopsfilmen och bara önskar att det gick att resa tillbaka i tiden och uppleva den dagen en gång till. På bröllopet åt vi laxrullad med kräftor och färskost på sallad av ruccola & marchesallad, kalvfilé med rostad nypotatis, vitvinssås, sparris och broccolitimbal, tre sorters ost med fikonmarmelad och knäcke och slutligen, istället för tårta, bakelse med hallonmousse och vit choklad från Patisserie St Gertrud. Jag har inga bra bilder på maten tyvärr.

Vi hade festen på Annars Vin & Gastronomi och var riktigt nöjda. Det svåraste valet när det gäller maten var om det skulle stå "MS" eller "SM" på bakelserna. Vill man att initialerna ska förknippas med neurologisk sjukdom eller piskor och strypkoppel? Det fick bli det sistnämnda.

Tradition på våra bröllopsdagar och andra speciella tillfällen är gratinerad hummer. Jag tycker oftast att skaldjur är läbbiga men när hummern ska gröpas ur är det jag som är den tuffaste. Man klyver hummern på mitten och tar ut allt som går att ta ur. Sedan hackar man stjärten. Jag tycker att det ser trevligt ut att ha klorna kvar så jag brukar inte inkludera dem. De får sitta kvar i hummern.

Man gör en Mornaysås, dvs bechamelsås som man spetsar med ganska mycket finriven parmesan (rör i den medan såsen är varm, men låt inte kastrullen stå på plattan när du gör det) och en klick extra smör. Krydda även med lite kajennpeppar så att såsen får lite sting. Blanda några matskedar av såsen med den hackade hummerstjärten och lägg i de rensade skalen. Lägg på lite finriven parmesan och rivet vitt bröd. Häll över lite smält smör. Ställ i ugnen i hög värme och grill tills den fått fin färg. Till hummern drack vi champagne, Pol Roger, som jag fick i avskedspresent av mina kära kollegor när jag bytte arbetsgrupp förra hösten.

Till huvudrätt hade jag velat göra ett recept på gös med chevrerisotto och rödbetskräm som vi gjort tidigare och verkligen tyckt om. Jag kunde dock inte hitta receptet någonstans. Dessutom gick det inte att få tag på gös. Frågade i flera affärer och i en av dem stirrade fiskdiskstanten på mig och sa "Vet du verkligen hur mycket gös kostar??", som om det var hennes plånbok som skulle bekosta kalaset. Det fick bli torsk med vitvins- och dragonsås istället. Kändes inte lika festligt, men det var helt ok smakmässigt.

Gissa vad det blev sen: ost såklart. En stark, salt blåmögelost på fårmjölk, en krämig rödkittost, kvittenmarmelad och något kexliknande med rosmarin och havssalt. Hummer i all ära men osten var bäst...

...tills crème brûléen serverades. Vi har inte haft det på länge och M är en mästare. Till sex personer:

1 vaniljstång
4 dl vispgrädde
1 dl mjölk
1 dl strösocker
6 äggulor
2 msk råsocker
6 portionsskålar som rymmer ca 1 1/2 dl var

Sätt ugnen på 150 grader. Skrapa ner vaniljfröna i en kastrull och lägg även ner vaniljstången. Tillsätt grädde, mjölk och 1/2 dl socker vitt och pösigt.

Ta upp vaniljstången ur kastrullen och vispa ner gräddblandningen i smeten. Häll i portionsformar och ställ dem i en långpanna med vatten upp till halva höjden på formarna. Grädda i nedre delen av ugnen tills de har stannat. Det tar ca 40 minuter. Ta formarna från plåten och låt svalna. Ställ i kylskåp några timmar.

Täck formarna med råsocker och bränn av med brännare så att det smälter och blir gyllenbrunt. Servera direkt.

Ny raviolifyllning

Kvällens fyllning: ricotta, parmesan, finhackad prosciutto, salt, peppar och lite basilika. Gott-gotti-gott-gott.

Se raviloiinstruktioner i tidigare inlägg.

Fredagspizzan numero uno

Jag har nog nämnt mer än en gång att pizza är vår fredagstradition. M gör degen och jag gör såsen. Vi har testat oss fram med degen i flera år. Först utgick vi från ett degrecept som M lärde sig när han var i Toscana och målade landskap för en evighet sedan. Senare fick vi ett pizzarecept från en en kock vi känner. Den deg vi gör nu är lite av ett mellanting och jästen har blivit utbytt mot surdeg. Jag tycker att den bästa pizzan är lite seg och lite knaprig på en och samma gång. En utmaning att få till.

Sätt ugnen på maxtemperatur i god tid. Du behöver ha en baksten och något att skyffla in pizzan på stenen med.

Tomatsås:
I burk/förpackning krossade tomater, hela tomater i sås eller någon extra fyllig variant med basilika
En tesked sambal oelek
En näve basilikablad
Havssalt och peppar efter smak (snåla inte med saltet)
En gnutta socker
Olivolja, någon matsked eller två

Jag har inte mätt ingredienserna, jag sitter här och gissar hur mycket jag brukar ta i. Man får smaka sig fram. Innan brukade jag koka ihop allt i en gryta, men det fyller ingen större funktion så nu bara mixar jag med stavmixer utan att värma upp och det blir minst lika bra. Olivoljan gör att konsistensen blir lite fylligare.

För att mozzarellan ska smaka något när pizzan är klar är det viktigt att salta tomatsåsen tillräckligt. Den ska ha både lite sälta och lite sting.

Pizzadeg:
340 gram vetemjöl (vi använder Manitoba cream)
5 gram socker
85 gram surdeg
200 gram vatten
6 gram olja
3 gram salt

Var noggrann med måtten. Blanda allt utom saltet i degmaskin 15 minuter. Häll i saltet och kör i maskinen ytterligare 5 minuter. Dela degen i två delar och forma till bollar. Platta ut bollarna något och lägg på varsin oljad mattallrik. Täck med plastfolie och låt jäsa i två timmar i rumstemperatur eller i kylen över natten.

Mjöla bänken/bakbordet. Ta en av klumparna och tryck ut till en pizzabotten. Degen är mycket lättarbetad och man behöver egentligen inte trycka, bara dra ut den lite så får den rätt form och storlek. Lägg upp den på spaden eller vad annat du har att skyffla med.

Med surdeg blir pizzan härligt bubblig redan innan den gräddats.

Häll på tomatsås och lägg på skivad mozzarella. Vi gör nästan alltid två sorter. Den första med bara mozzarella, den andra med mozzarella, skinka (denna gång Rustico) och färska skivade champinjoner. Igår skippade vi champinjonerna och lade på oliver istället.
Grädda i ugn i några minuter tills kanterna har fluffat upp och blivit lite lagom bruna.

Mandelskorpor med citron och lime

Idag var det hög tid att göra en rejäl köksröjning, det blir liksom inte samma ordning och reda när man börjat jobba igen. För att göra städningen lite roligare bestämde jag mig för att baka mandelskorpor under tiden. De är så goda till kvällskoppen te.

För ett sjuttiotal skorpor behöver man:
200 gram mandel
3 ägg
3 dl socker
1,5 matsked vaniljsocker
2 kryddmått salt
Citron- och limeskal efter smak (motsvarande från en citron ca)
6 1/2 deciliter mjöl
1 tesked bakpulver

Börja med att skålla, rosta och grovhacka mandeln. Om man är på sitt lata humör kan man skippa båda momenten och bara hacka den, men om man skållar slipper man skalen mellan tänderna och om man rostar får man en lite fylligare mandelsmak.

Blanda äggulor, vaniljsocker och socker i en skål. Vispa salt och äggvitor hårt i en annan. Du ska kunna hålla skålen över huvudet utan att vara rädd för att förstöra frisyren. Vänd försiktigt ner de vispade vitorna i socker- och ägguleblandningen. Tillsätt citrusskal och mandel. Blanda mjöl och bakpulver och häll i lite i taget medan du rör ihop det till en smidig deg.

Dela degen i två delar och platta ut på plåten med hjälp av lite extra mjöl så att degen inte klibbar. Passar här på att rekommendera återanvändbart (är det ett ord?) bakplåtspapper. Grädda i ugnen ca 35 minuter i 175 grader tills de är ljust bruna.

Dela genast med vass kniv, både på längden och tvären. Låt svalna och hårdna på galler. Avnjut till en kopp te, kaffe, ett glas vin eller annat gott du kan komma på.

Voilà - nybakade mandelskorpor i nystädat kök. Nu återstår bara resten av lägenheten för att man ska vilja fira fredag hemma imorgon.

Vardag igen

Tisdag - veckans tråkigaste dag. Känner av tröttheten efter de första två jobbdagarna. Har inte lyckats vända tillbaka dygnet än och behöver sova ikapp. Jag orkar inte ta tag i matlagningen men börjar bli hungrig. Har lite alla möjliga rätter att välja på efter helgens storhandling på Willys. Bläddrar i en italiensk kokbok och bestämmer mig för Pollo alla cacciatora - jägarkyckling.

Jag finhackar två selleristjälkar, en vitlöksklyfta och en gul lök. Fräser i lite olivolja. I kylen har jag ett kilo färska kycklinglår, som jag med stor möda försöker pilla bort fjädrar och skinnslamsor ifrån. Lägger dem i grytan. Doften av vitlök och den lite friskare sellerin får mig att kvickna till och magen att kurra högljutt. Saltar och pepprar och låter kycklingen bli så brynt det går utan att löken bränns.

Jag är alldeles mörbultad efter dagens besök hos sjukgymnasten. Hon har sträckt och vridit mina ben och kört in sina vassa fingrar i magen och ryggen på mig. Jag hoppar upp på en av barstolarna och låter musklerna vila lite. Skivar ett par nävar champinjoner under tiden. De ska också i.

Går ut på balkongen och plockar rosmarin och basilika. Det är höst i luften och det börjar redan se lite smårisigt ut i krukorna. Har nog inte vattnat på några dagar. Genomför den obligatoriska luskontrollen, men basilikan verkar okej. Enligt receptet kan man eventuellt ha med några enbär. Jag älskar enbär och lägger i ett helt gäng krossade tillsammans med rosmarinen, två lagerblad och en tesked salvia. Alla surrande jobbtankar, som är så svåra att bli av med på kvällen, börjar så sakteliga ersättas med annat: den ljuvliga doften av örterna, tankar på syster som just nu håller sitt livs första föreläsning, helgplaner...

Öppnar en minitetra vitt vin, som jag alltid har på lager för matlagning, och häller i en deciliter. Själv får jag också en mun. Därefter häller jag i två burkar krossade tomater. På med locket till stekgrytan och så har jag fyrtio minuter till annat.

Funderar på hur gott det hade varit med en krämig risotto till. Jag har alla ingredienser hemma, men tänker på de två semesterkilona som måste bort och kokar lite blackeye-bönor istället. En bönsallad får det bli. Köket är stökigt, jag borde plocka in och ur diskmaskinen. Vid närmare eftertanke, det kan få bli en uppgift för M istället när han kommer hem från träningen. Tar en kort tupplur istället för att få tillbaka lite av energin.

Nu ringer klockan och grytan har puttrat klart! I med hackad persilja och riven basilika, salt och peppar. Den får koka lite till, det skadar aldrig. Jag gör klart bönsalladen och piffar till den med kalamataoliver som föräldrarna tog med hem från Aten-resan. River över parmesan och lägger upp på tallrikarna. Kycklingen verkar lossa lite från benen - perfekt... Redan innan jag satt gaffeln i ett av låren kan jag känna smaken av det mjuka köttet, kokat i vin, tomat och örter. Tar en tugga och tänker att den här tisdagen inte var så dum ändå.

Pilligt värre från Vietnam

Jobbstart imorgon. För att slippa fundera för mycket på det spenderade vi kvällen i köket. Jag pysslade ihop den där vietnamesiska måltiden (färska vårrullar, citrongräsmarinerat fläsk och nuok-cham sås) som jag nämnt ett par gånger och M bakade bröd.

Vårrullarna skulle egentligen innehålla räkor, men jag bytte ut dem mot fläskfärs fräst i olja och lite fisksås. I övrigt hade jag i jasminris, gurka och morötter i tunna strimlor, riven sallad, böngroddar, mynta och koriander. Måttligt med koriander, jag har svårt för det i stora mängder.

Rispappret blöter man i ljummet vatten. Efter några sekunder får det en sladdrig konsistens. Man lägger då på fyllningen och rullar ihop. De blir ganska stora så jag delade dem på mitten när de var klara. Fyllningen var riktigt god, men konsistensen på rispappret lite för slajmig för min smak. Det blev ganska mycket över så jag ska testa att fräsa på resterande vårrullar i en panna med olja innan jag äter dem.

Fläskspetten blev också bra. Jag marinerade strimlor av fläskfilé i ett par teskedar fisksås, några pressade vitlöksklyftor och finhackat citrongräs. Jag hade inte farinsocker hemma så jag hällde i lite sirap och det fungerade utmärkt. Därefter trädde jag dem på spett och ugnsgrillade. De serverades med lite koriander och hackade jordnötter. Godast var att doppa spetten i den tunna såsen bestående av fisksås, chili, vitlök, socker, vatten, lime och citron. Se alla recepten på dn.se.

Äntligen, ÄNTLIGEN har vi (vi = M när det gäller bröd) lyckats med det ljusa franska brödet. Det rann inte ut över hela ugnen och det säckade inte ihop utan blev till fina bröd med god smak. Inuti fick det inte fullt så stora bubblor som vi hade hoppats men det var mer än ett steg i rätt riktning.

Nytt för den här gången var bland annat att bröden fick jäsa i brödformar (har inga jäskorgar), vilket gav en bättre form. Receptet kommer från boken Bröd från Brunkebergs bageri som vi håller på att baka oss igenom. Man har hört så mycket om hur krångligt det är att baka med surdeg, men det är inte särskilt svårt. Det är lite som att ha en tamagotchi, den där japanska leksaken som man var tvungen att mata och leka med för att den inte skulle dö. Den piper dock inte så man måste själv hålla reda på när den behöver mat. Detta bröd är det enda som har varit svårt att lyckas med, alla andra har funkat hur bra som helst.

Det blev också ett annat bröd från samma bok: Skållat havrebröd. Det togs ur ugnen för en kvart sedan och ser lovande ut. Bäst jag kilar ut med detsamma och brer en testmacka. Jag tror det får bli några skivor dansk ost och lite av pappas svartvinbärssylt på. Kaske ett glas kall mellanmjölk till.

Innan mackan måste jag bara nämna ett vin jag drack igår. Vi besökte restaurangen Bröderna M och åt en god trerättersmiddag (som fotograferades för bloggen, men på grund av platsbrist får jag tillämpa principen "kill your darlings"). Vinet vi fick rekommenderat heter Tres Picos Garnacha 2007 och var fantastiskt till oxfilén. Rekommenderas starkt, det är det godaste röda jag druckit på länge. Tyvärr är jag inte tillräckligt bra på vin för att beskriva smaken så att det blir meningsfullt för andra att läsa. Dyrt var det, men vi delade på fyra och då blev det ok. Finns att beställa hos Systembolaget.

Korvar, rispapper och ormkeramik

Det har tyvärr inte blivit mycket grillat i sommar. Trapporna ner till innergården och grillen känns lite för många och lite för långa för att det ska bli av. Hade det räckt med en tur hade det väl varit ok, men så fort man har kommit ner och börjat slappna av kommer man på att man glömt öppnare, tändstickor, hushållspapper eller något annat livsviktigt. Ofta blir det mer än en extrarunda. Därför får vi se till att få grillat när vi är på besök hos andra istället, som t ex häromdagen när vi gjorde semesterns sista visit i hemtrakterna.

Korvhuset i Malmö, kända för att ha 101 korvar av schysst kvalitet, säljer i sommar en grillkasse med fyra sorters korv, egengjord senap och potatissallad. Korvarna som ingår är den spanska chistorrasen (köpte till en extra eftersom detta är godaste korven alla kategorier) överst på bilden, Per i Parma med parmesanost till höger, trollkorven nere till vänster och vitlökssalsiccias ovanpå. Vi var fem personer och det blev korv över, men då köpte vi som sagt en extra chistorras.

Bästa drycken till korv är självklart iskall öl, denna gång bland annat kroatiska Karlovacko och svenska Eriksberg.

Katten, som vet mycket väl att han inte får tigga mat inomhus, får spel så fort han hör locket till grillen öppnas. Han jamar och fjäskar och har han tur får han lite överblivna korvstumpar. Korvhusets korvar faller även K-Måns i smaken.

Jag skrev i förra inlägget att jag planerade laga vietnamesisk mat. Det har dock varit problem med att hitta rispapper till de färska vårrullarna i Malmö. Istället hittade jag det oväntat i en liten asiatisk butik i Blekinge igår så nu kan det bli vietnamesiskt i helgen. Jag kunde inte riktigt hålla mig utan har redan testat att blöta ett papper och rulla ihop det. Jag kan inte påstå att det vare sig luktar eller smakar gott, men nu har jag spanat på de där recepten i ett år så det får bära eller brista.

Slutligen vill jag bara visa mitt fynd från igår. Jag har dåligt med fat att lägga t ex snittar, tilltugg, ost eller kakor på och igår när jag besökte keramikerna K2 JonssonSvensson hittade jag ett coolt ormfat, gjort av Anette Jonsson. Allt var halva priset så detta stora fat kostade mig 200 kronor. Ormrädda gäster får förvarna för detta kommer att användas flitigt.